Smågods

  • Petter Skoglund Nordic Supply Chain Meeting
    Hallå där...

    ...Petter Skoglund, projektledare för Nordic Supply Chain Meeting (som fram till i år hetat PLAN-konferensen), 18-19 april på Chalmers i Göteborg – med internationella och nationella stornamn i talarlistan.

    Vad är Nordic Supply Chain Meeting?
    – En tvådagars utbildning i hur de allra bästa tänker om supply chain i dag. Besökarna ska få värdefulla konkreta kunskaper, fikastories och tankenötter. Vi har inga betalande föreläsare utan alla talare är utvalda för sin kompetens, vilket vi tycker är en kvalitetsstämpel. På vissa event kan det bli väl mycket sälj.

    Finns materialstyrning med på agendan?
    – Absolut. William ”Gus" Pagonis kommer och pratar om hur han som armégeneral ledde hela den amerikanska logistiken under Gulfkriget – och om lagerstyrningen i Sears 1500 butiker.  Mark Spearman pratar utifrån sin bok Factory Physics – om hur varje del av en fabrik ska byggas för att det ska bli rätt.

    Vilka höjdpunkter ser du själv mest fram emot?
    – Får jag säga helheten? Våra talare täcker in hela kedjan: IKEA:s Cecilia Johansson, Mats Rignell från Atlas Copco, Tetra Paks Johan M Nilsson, Magnus Hellsten och Mark Hallum från Volvo Cars
    Mer om talarna på Nordic Supply Chain Meeting 

  • LinkedIn

    Prata med oss!

    Förutom att lyfta fram goda exempel inom materialstyrning, driver Oh Wilson även ett debattforum på LinkedIn.

    Vill du också vara med?
    Ansök om medlemskap i Oh Wilsons LinkedIn-grupp här

Veckans ord

  • Eftersläp

    Den beläggning som kommer
    från order som enligt plan skulle varit utförda men inte är det kallas för
    eftersläp. Det redovisas ofta både per produktionsgrupp, fabriksavsnitt och
    totalt per fabrik, och är en del av orderstocken.

     

> "Försörjningskedjor är sällan så effektiva som de kunde vara"

Johan Lundin, doktor i industriell ekonomi

"Försörjningskedjor är sällan så effektiva som de kunde vara"

Sänkta kostnader och höjd säkerhet. Lundaforskaren Johan Lundin har studerat Sveriges kontanthantering, vilken idag är ett internationellt föredöme. 
– I alla branscher där aktörer håller lager för andra kan det vara lämpligt att se över hur risker och vinster fördelas, säger han.

– Det mest intressanta i arbetet med min avhandling har varit att få reda på hur Sveriges kontantflöde egentligen fungerar, säger Johan Lundin bara fyra dagar efter att han förvandlats från doktorand till doktor i industriell ekonomi vid Lunds universitet.
Han har redan fått nytt jobb, på globala konsultfirman McKinsey & Company, där han kommer att studera försörjningskedjor över hela världen, för att identifiera obalanser och föreslå lämpliga förbättringsåtgärder.

– Jag tycker om problemlösning som är väldigt hands-on. Försörjningskedjor är sällan så effektiva som de kunde vara och genom att studera alla led blir det möjligt att upptäcka problem i flödet. 

MODELLER FÖR BALANS

Genom att modellera en kedjas alla komponenter och hur de förhåller sig till varandra,  går det att hitta vägar mot ökad balans mellan alla ingående parametrar.
– Det handlar hela tiden om avvägningar: mellan olika transportlösningar, logistikkostnader och servicenivå. Kanske bör komponenter levereras i andra kvantiteter? Eller med en annan frekvens?

Detaljhandelsföretag är idag i första hand logistikföretag

Att Sveriges kontanthantering skulle bli ett av föremålen för Johan Lundins forskning berodde delvis på slumpen. 2006 bjöds han in till ett möte på Rikspolisstyrelsen, tillsammans med representanter för Sveriges riksbank, storbanker och säkerhetsföretag. 
– Avregleringen av Sveriges kontanthantering sedan 1980-talet hade lett till obalanser i flödet. Efter att delar av Riksbankens uppdrag lagts ut på privata aktörer och 24 av deras kontor hade reducerats till två fanns det inte längre någon med heltäckande bild av läget, säger Johan Lundin.

Problemen som uppstått var flera:

  •  Transporter till och från Riksbankens kontor med fulla bilar för att reducera transportkostnader ökade rånrisken.
  • För att öka säkerheten förbjöd Riksbanken därför alla returleveranser – förutom av kontanter som skulle till förstöring. (Varje år destrueras 25 procent av den totala kontantmängden i landet.) 
  • Förbudet för returer fick marknadsaktörernas kontantlager att växa, och eftersom deras anläggningar sällan var lika välbevakade som de nationella lagren, uppstod säkerhetsrisker även här.
EKONOMISKA ORÄTTVISOR

Vid sidan om säkerhetsriskerna hade den avreglerade organiseringen av kontantflödena även gett upphov till ekonomiskt orättvisa villkor.
– Stora kontantdepåer innebär inte enbart lagerhållningskostnader, utan även så kallade alternativkostnader. Förvaltaren går till exempel miste om den ränta som pengarna hade kunnat generera om de placerats på annat håll. Inflationen bidrar också till att urholka pengarnas värde, säger Johan Lundin.

Kanske bör komponenter levereras i andra kvantiteter? Eller med en annan frekvens?

Den branschöverskridande arbetsgrupp, som initierades hos Riksbanken och fick namnet Kontanthanteringsrådet, fick till uppgift att hitta åtgärder för att höja säkerhetsnivån och effektiviteten i hela kedjan. 

Vad blev då lösningen?

– För att banker inte ska drabbas ekonomiskt av förvaltningen av kontanter erbjuds de i dag räntekompensation från Riksbanken. Privata aktörer kan numera inrätta motsvarigheter till de tidigare kontantlagren, så kallade kontantdepåer, vilket möjliggör utjämning av kontanter mellan privata instanser.

Åtgärderna har minskat kontantvolymerna och antalet transporter inom den svenska kontanthanteringen, vilket sänkt såväl kostnaderna som riskerna i hela den privata delen av försörjningskedjan. 
– I dag är Sveriges riksbank en föregångare jämfört med andra länder, och min slutsats är att privata kontantdepåer med ränteersättning även kan vara en lösning för andra länders försörjningskedjor för kontanter. 

Kan dessa upptäckter vara till nytta också för andra branscher?

– Det kan vara lämpligt att se över hur risker och vinster fördelas överallt där aktörer håller lager för andra. Till exempel inom bilindustrin där underleverantörer oftast inte får betalt för komponenter de tillverkat förrän de verkligen sitter på plats i bilarna.

När Johan Lundin nu lämnar den akademiska världen för att möta privata företagskulturer på en global arena, gör han det med en känsla av att hans kunskaper har framtiden för sig.
– Logistik står för en allt större del av produktkostnaden, vilket är särskilt viktigt inom till exempel detaljhandel - detaljhandelsföretag är idag i första hand logistikföretag.

Hur menar du?
– För mer än ett halvt sekel sedan var mindre än hälften så många företag inblandade i tillverkningen av en enskild produkt än det är idag. Men idag ligger genomsnittet på fem företag per produkt, vilket gör att kostnaderna för lager och logistik står för en ökad andel. Lägg sedan till effekterna av den ökade globaliseringen så förstår man vikten logistik i dagens samhälle.

Emil Carlsson


Kommentarer

By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.