Smågods

  • Petter Skoglund Nordic Supply Chain Meeting
    Hallå där...

    ...Petter Skoglund, projektledare för Nordic Supply Chain Meeting (som fram till i år hetat PLAN-konferensen), 18-19 april på Chalmers i Göteborg – med internationella och nationella stornamn i talarlistan.

    Vad är Nordic Supply Chain Meeting?
    – En tvådagars utbildning i hur de allra bästa tänker om supply chain i dag. Besökarna ska få värdefulla konkreta kunskaper, fikastories och tankenötter. Vi har inga betalande föreläsare utan alla talare är utvalda för sin kompetens, vilket vi tycker är en kvalitetsstämpel. På vissa event kan det bli väl mycket sälj.

    Finns materialstyrning med på agendan?
    – Absolut. William ”Gus" Pagonis kommer och pratar om hur han som armégeneral ledde hela den amerikanska logistiken under Gulfkriget – och om lagerstyrningen i Sears 1500 butiker.  Mark Spearman pratar utifrån sin bok Factory Physics – om hur varje del av en fabrik ska byggas för att det ska bli rätt.

    Vilka höjdpunkter ser du själv mest fram emot?
    – Får jag säga helheten? Våra talare täcker in hela kedjan: IKEA:s Cecilia Johansson, Mats Rignell från Atlas Copco, Tetra Paks Johan M Nilsson, Magnus Hellsten och Mark Hallum från Volvo Cars
    Mer om talarna på Nordic Supply Chain Meeting 

  • LinkedIn

    Prata med oss!

    Förutom att lyfta fram goda exempel inom materialstyrning, driver Oh Wilson även ett debattforum på LinkedIn.

    Vill du också vara med?
    Ansök om medlemskap i Oh Wilsons LinkedIn-grupp här

Veckans ord

  • Eftersläp

    Den beläggning som kommer
    från order som enligt plan skulle varit utförda men inte är det kallas för
    eftersläp. Det redovisas ofta både per produktionsgrupp, fabriksavsnitt och
    totalt per fabrik, och är en del av orderstocken.

     

> Robin Hanson: Helhetsperspektiv i fordonsindustrin

Robin Hanson, doktor i industriell ekonomi

Robin Hanson: Helhetsperspektiv i fordonsindustrin

Chalmersforskaren Robin Hanson har i sin nyutgivna avhandling fördjupat sig i fordonsindustrins materialförsörjningsprinciper. Den traditionella kontinuerliga försörjningen har efter Toyotas pionjärinsatser fått ökad konkurrens av kittingfilosofin.
– Stor variantrikedom och lång monteringscykel ökar incitamenten för kitting, säger Robin Hanson.

Kontinuerlig försörjning kan lite förenklat ses som den traditionella och mest förekommande principen både i Sverige och internationellt. Här levereras komponenterna till monteringslinan artikelnummer för artikelnummer. Kitting, där artiklarna packats om till variantspecifika, kompletta komponentuppsättningar är lite ”trendigt” och diskuteras allt mer, eftersom Toyota, föregångaren inom monteringsindustri och materialförsörjning, anammat konceptet i allt större utsträckning. 

MÖJLIGHETEN ATT GENERERA KUNSKAP

– Att i princip varje bil på monteringslinan i dag är unik har bidragit till att kitting, som även kallas Set Part Strategy eller Set Part Supply (SPS), fått ett uppsving. Men kunskaperna kring både för- och nackdelarna med kitting brister i näringslivet och det är här min forskning kommer in, säger Robin Hanson.

Idag är princip varje bil på monteringslinan unik

Den främsta anledningen till att Robin hoppade på det stundtals slitsamma doktorandarbetet var möjligheten att kunna generera ny kunskap. Att han dessutom har ett genuint intresse för ämnet och gillar att ”grotta ner sig” underlättade naturligtvis i det femåriga forskningsarbetet. 

– Det var en helt otrolig känsla att få boken i handen. En glädje, stolthet och lättnad över att äntligen vara klar!

TAR ETT HELHETSGREPP PÅ FÖR- OCH NACKDELAR 

Som industridoktorand hos Saab Automobile fick Robin inte bara möjlighet att dokumentera förändringar som genomfördes på Saab utan även hos Volvo Cars, AB Volvo och Scania och kunde därmed utföra detaljerade fallstudier. 

– Ofta har man använt man sig av en alldeles för snäv modell för att avgöra vilken materialförsörjningsprincip som är bäst att tillämpa. Min avhandling tittar på helheten och ställer frågor som: Vilka prestationsområden berörs? Hur relaterar de till varandra? Vad ska man ta hänsyn till när man väljer princip? Vilka förutsättningar finns i fabriken?

Valet av materialförsörjningsprincip måste ses i relation till materialförsörjningssystemet i stort. Hur försörjningen sker, hur den är organiserad, styrprinciper, det fabriksinterna systemet, utrustning, et cetera. 

PRINCIPERNA STÄLLDA MOT VARANDRA

– Allting måste tas med i kalkylen. Men generellt kan man säga att variantrikedomen och tiden för monteringscykeln är två tungt vägande aspekter. Med stor variantflora och längre cykel ökar incitamenten för kitting. Men omförpackningen av artiklar kräver samtidigt ökade personalresurser.

Alla variabler måste tas med i kalkylen

Komplexiteten i arbetet, personalomsättningen och kompetensen hos montörerna har också betydelse. Ju större personalomsättning och ju mindre erfarna montörerna är, desto viktigare är stödet som kitting kan ge, menar Robin Hanson.

Att materialhanterare globalt sett har lägre löner än montörer skulle kunna vara ett argument för att flytta arbetet från monteringslinan. Detta är dock inte relevant i ett svenskt perspektiv, då löneskillnaden är marginell. 

SCOPET ÄR MASS CUSTOMIZED ASSEMBLY

Även om studierna är genomförda inom fordonsindustrin kan scopet för forskningen omfatta all industri med ”mass customized assembly”. Alltså kundanpassad massproduktion med hög specialiseringsgrad, stor variantflora och med stora volymer. 

– På senare tid har modellen med ”mass customized assembly” blivit vanligare. Därmed har kitting som koncept blivit mer och mer relevant med sina många flexibilitetsrelaterade vinster. 

KOMMER VIDAREUTVECKLA RESULTATEN 

Efter sin disputation jobbar nu Robin i huvudsak som managementkonsult på Capacent, men behåller en deltidstjänst som forskare på Chalmers vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Logistik och transport där han kommer att vidareutveckla resultaten från avhandlingen. På sikt ser han det inte som en omöjlighet att hans utarbetade modeller kan tillämpas inom annan industri. 

– Jag skulle jättegärna tillämpa tekniken inom elektroniksegmentet. Där tror jag vinsterna kan vara många. Inte minst inom mobiltelefonindustrin där modellerna i stort sett uppdateras redan innan de når marknaden. 

Sara Oscarsson

Kommentarer

By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.