Smågods

  • Petter Skoglund Nordic Supply Chain Meeting
    Hallå där...

    ...Petter Skoglund, projektledare för Nordic Supply Chain Meeting (som fram till i år hetat PLAN-konferensen), 18-19 april på Chalmers i Göteborg – med internationella och nationella stornamn i talarlistan.

    Vad är Nordic Supply Chain Meeting?
    – En tvådagars utbildning i hur de allra bästa tänker om supply chain i dag. Besökarna ska få värdefulla konkreta kunskaper, fikastories och tankenötter. Vi har inga betalande föreläsare utan alla talare är utvalda för sin kompetens, vilket vi tycker är en kvalitetsstämpel. På vissa event kan det bli väl mycket sälj.

    Finns materialstyrning med på agendan?
    – Absolut. William ”Gus" Pagonis kommer och pratar om hur han som armégeneral ledde hela den amerikanska logistiken under Gulfkriget – och om lagerstyrningen i Sears 1500 butiker.  Mark Spearman pratar utifrån sin bok Factory Physics – om hur varje del av en fabrik ska byggas för att det ska bli rätt.

    Vilka höjdpunkter ser du själv mest fram emot?
    – Får jag säga helheten? Våra talare täcker in hela kedjan: IKEA:s Cecilia Johansson, Mats Rignell från Atlas Copco, Tetra Paks Johan M Nilsson, Magnus Hellsten och Mark Hallum från Volvo Cars
    Mer om talarna på Nordic Supply Chain Meeting 

  • LinkedIn

    Prata med oss!

    Förutom att lyfta fram goda exempel inom materialstyrning, driver Oh Wilson även ett debattforum på LinkedIn.

    Vill du också vara med?
    Ansök om medlemskap i Oh Wilsons LinkedIn-grupp här

Veckans ord

  • Eftersläp

    Den beläggning som kommer
    från order som enligt plan skulle varit utförda men inte är det kallas för
    eftersläp. Det redovisas ofta både per produktionsgrupp, fabriksavsnitt och
    totalt per fabrik, och är en del av orderstocken.

     

> Lagerstyrningens nestor: ”Näringslivet missar besparingar”

Sven Axsäter, professor i Produktionsekonomi, Lunds universitet

Lagerstyrningens nestor: ”Näringslivet missar besparingar”

Efter nästan ett halvt sekel i lagerstyrningens tjänst är professor Sven Axsäter ett av ämnesområdets mest respekterade namn. Inte bara i Sverige utan även internationellt. 
När denna tungviktare summerar sin karriär konstaterar han att näringslivet kan bli bättre på att ta vara på potentialen i optimerad materialstyrning.

Han har forskat på Stanford, i Hong Kong och Singapore och varit President i International Society for Inventory Research.  Han är ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och har belönats med Harold Larnder Memorial Prize av det kanadensiska förbundet för operationsanalys.

Uppvuxen i Nynäshamn med en ingenjör som pappa, inleddes Sven Axsäters akademiska bana på Kungliga Tekniska Högskolan.

– Jag valde teknisk fysik. Inte på grund av ett brinnande intresse utan för att det verkade vara en relativt säker karriärväg och för att jag tyckte att ”civilingenjör” lät bra. 

ETT HALVSEKEL AV FORSKNING

Vi befinner oss i en föreläsningssal på institutionen för Produktionsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola, där Sven Axsäter varit professor sedan 1993. Han är nyligen pensionerad men är alltjämt aktiv. 

– Det känns roligt att få tid till annat, golf till exempel, och kunskapen försvinner inte med mig. Många på vår avdelning är experter i likartade ämnen.

Svens lagerstyrningsintresse vaknade 1970 – när han som konsult på Esselte fick ansvar för att se över kontorsvarutillverkarens materialflöden.

– På den tiden användes hålkort och papperslappar istället för digital kommunikation. Men principerna för materialstyrning är fortfarande desamma.

Jag kom in med ett lite annat perspektiv, som många tagit till sig och använder idag

Vad är det som drivit dig framåt i nästan ett halvt sekel av forskning?

– Jag blir uppslukad av ett problem och låter tankarna fara iväg åt tusen olika håll. ”Hur kan man räkna på det här?” Det är tålamodsprövande och papperskorgen blir ofta full, men jag tycker att problemlösning är roligt. Jag ser det som knep och knåp.

Sven Axsäters stora bidrag till lagerstyrningsforskningen är metodiken att följa en enstaka enhet, och beräkna dess kostnader genom hela kedjan från produktion till konsument – istället för att fokusera på lagernivåernas fördelning vid kedjans olika enheter.  

- Jag kom in med ett lite annat perspektiv, som många tagit till sig och använder idag. Det är kul att ha varit först med detta och bidragit till en viss utveckling.

VÄL BEPRÖVADE METODER

För flöden med endast ett lager mellan produktion och kund finns det väl beprövade metoder. Flernivålager är en annan historia.

– Att följa varje enskild artikel i ett system med flera lager leder till alltför tunga beräkningar i nuläget. Vi har en prototyp som fungerar om efterfrågan är liten. För större volymer handlar det om approximativa lösningar. 

Genom åren har Sven Axsäter, som konsult, varit med att ta fram program och verktyg för lagerstyrning åt ett flertal företag (Promosoft är ett av dem). 

Hur fungerar egentligen sådana program?

– Lagerstyrningsprogram, med uppgift att hålla lagernivåerna optimala, styrs av matematiska algoritmer, alltså beslutsregler. Till exempel kan en beställning automatiskt göras när antalet av en viss artikel sjunker under en viss nivå.

AUTOMATISKA PROGNOSER

Vid fastställda tidpunkter, till exempel en gång per dag, uppdateras prognosen för efterfrågan och nya varor beställs. För att kunna hitta de optimala beställningspunkterna, alltså när nya varor ska beställas, behöver programmet ha tillgång till följande värden:

Lagerhållningskostnad
Ordersärkostnad, det vill säga de kostnader som är relaterade till hanteringen av produkten
Önskad servicenivå – alternativt Bristkostnaden, alltså kostnaden som uppstår därför att en artikel inte kan levereras

– Det handlar alltid om avvägningar. Till exempel påverkas beställningspunkten av den önskade storleken på säkerhetslagret. Och många små transporter kan ge ökad servicenivå, men av miljöskäl kan en stor fullmatad lastbil vara att föredra. Trender växlar och det finns ingen metod som är allena saliggörande. 

Det är konstigt att man inte vill utnyttja potentialen

Upplever du att frågor om materialstyrning är tillräckligt prioriterade i näringslivet idag? 

– Intresset har ökat och våra forskare och doktorander har genomfört många forskningsprojekt i samarbete med industriföretag. Men det är ofta trögt att implementera de nya lösningar som forskningsresultaten föreslår. Det kan vara svårt att få gehör även om vi genom våra visualiseringar visat möjligheter till stora besparingar.

Hur kan det komma sig?

– Jag vet inte. Inte sällan skyller man på att förändringsarbetet kostar pengar. Men det är konstigt att man inte vill utnyttja potentialen. 

Emil Carlsson Rinstad

Kommentarer

By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.